Äntligen finns ett förslag på ny lag som ska reglera skönhetsbranschen i Sverige!
De flesta människor i Sverige är vana vid att det mesta är reglerat och kontrollerat vilket ger stor trygghet i samhället. Samma människor reagerar med stor förvåning när de får höra att plastikkirurgiska operationer och injektionsbehandlingar i stort sätt är ett laglöst område. Det finns ingen reglering vem som får utföra vissa behandlingar och med en växande marknad finns många som vill tjäna pengar, trots att de saknar den rätta utbildningen.
Plastikkirurgi är en egen specialitet vilket innebär minst 5 års vidareutbildning efter läkarlegitimation, sedan tar det minst 5 år som specialist på en plastikkirurgisk klinik för att skaffa sig erfarenhet av olika ingrepp. Erfarenheten behövs inte minst för att lära sig hantera komplikationer och minimera risker genom en säker plastikkirurgisk teknik. Den plastikkirurgiska specialitén är inriktad på att hantera vävnader på bästa möjliga vis kombinerat med estetiskt kunnande. Detta gäller både för rekonstruktion såväl som för estetisk plastikkirurgi. När grunden för den plastikkirurgiska utbildningen skett på en universitetsklinik finns goda förutsättningar att fortsätta sin utbildning med estetisk plastikkirurgi. Denna utbildning skiljer sig markant ifrån den kirurgiska utbildningen till allmänkirurg, urolog eller öron- näsa och halsläkare.
Hittills har det endast krävts en läkarlegitimation för att utföra plastikkirurgiska operationer vilket naturligtvis är fullständigt oacceptabelt om vi ska värna om patientsäkerheten i Sverige. De läkare som utan plastikkirurgisk utbildningen utför estetiska plastikoperationer utsätter patienter för stor fara och risk för komplikationer som i värsta fall är livshotande. Ibland saknar dessa läkare helt kirurgisk utbildning vilket är hårresande. Hur kan de se sig själva i spegeln efter att ha utsatt patienter för onödiga risker genom inkompetens? Under min tid som överläkare i plastikkirurgi på Sahlgrenska universitetsjukhuset såg jag många gånger patienter som sökte akut efter komplikationer som uppkommit efter besök hos läkare och kirurger som inte har den plastikkirurgiska utbildningen. Det kunde vara från kliniker och läkare utomlands men inte sällan även inom Sverige! Ofta var det enklare komplikationer t ex infektioner som kan behandlas med intravenös antibiotikabehandling. Tyvärr har jag även behövt rekonstruera patienters magar och bröst med avancerad plastikkirurgisk teknik där vi flyttar muskler och hud för att ge ett bättre resultat efter havererade plastikkirurgisk ingrepp utförda med bristande teknik och dålig kunskap. Dessvärre räcker inte ens alltid rekonstruktiv plastikkirurgisk kompetens för att återskapa något som gjorts på ett felaktigt sätt. Ibland tvingas patienter leva med både psykiska och fysiska ärr resten av sitt liv.
Även fillers, dvs när man sprutar in olika ämnen i kroppen kan ge problem. Vi har sett hemska exempel på olika typer av okontrollerade produkter, främst olika typer av permanenta fillers, som sprutats in och gett livslånga besvär med knölar, inflammationer och smärta. Det finns också risker med godkända och väl kontrollerade produkter, därför är det nya lagförslaget med krav på ökad kompetens är nödvändigt.
I maj 2019 var jag inbjuden till Socialdepartementet för SFEP´s räkning. (Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi) De ville få en bättre bild av branschen och vilka risker vi såg med en oreglerad marknad. Mötet var mycket bra och jag fick uppfattningen att de lyssnade och ställde en mängd relevanta och bra frågor som jag svarade på. Jag började mötet med att symboliskt riva mitt specialistbevis i plastikkirurgi i två delar eftersom lagstiftningen i Sverige gör att denna utbildning som socialstyrelsen står bakom och skriver under är betydelselös i lagens mening. Juristerna på socialdepartementet blev förvånade över att det förhöll sig så men jag tror att det fångade deras intresse. Det är fortfarande oförklarligt hur det kan finnas en specialistutbildning som socialstyrelsen godkänner, som sedan inte används för att skydda de patienter i Sverige som vill genomgå en skönhetsoperation.
Glädjande nog är förslaget en uppstramning av regelverket i Sverige. Det är fortfarande oklart om kirurger inom andra specialistområden kommer kunna utföra plastikkirurgiska ingrepp även i fortsättningen. Detta är något vi hoppas få en debatt om innan lagförslaget läggs fram för beslut. I vårt grannland Danmark är det endast plastikkirurger som får utföra plastikkirurgiska ingrepp. Det svenska förslaget är välkommet och efterlängtat dock skulle det gärna få vara lite tydligare formulerat. Det är lika illa att en läkare utan kirurgisk utbildning utför kirurgiska ingrepp som om jag som plastikkirurg skulle utföra avancerade medicinska bedömningar och behandlingar.
Nyhetsinslag i TV4 den 3:e okt 2019.Programinslag i P4 Extra den 3:e okt 2019.
Dessutom, i Sverige finns ingen specialitet som heter ”kosmetisk kirurg” eller ”estetisk kirurg”!
Antingen är man plastikkirurg eller så är man det inte!
Den viktigaste rekommendationen för alla patienter som funderar på att genomgå ett plastikkirurgiskt ingrepp är att besöka en välutbildad plastikkirurg och för att vara ännu mer säker gå till en plastikkirurg som är medlem i SFEP. Ett medlemskap i SFEP kräver minst 5 år som specialist i plastikkirurgi och väldokumenterat kunnande i estetisk plastikkirurgi!
Walter Yeo blev skadad under första världskriget och en av dom första att att genomgå modern plastikkirurgi.
Att förändra sitt utseende är inget nytt påfund. Sedan tusentals år har människan på olika sätt förändrat och förbättrat sin kropp oh sitt yttre för att attrahera eller konkurrera med andra. Idealen har varierat över tid och beroende på kultur, precis som dagens samhälle.
Plastikkirurgi har funnits i hundratals år men utvecklades snabbt under 1:a och 2:a världskrigen när behovet av att rädda soldater och civila som skadats och lemlästats blev stort. Krigsflyg och kraftigare vapen med stora skador och brännskador drev utvecklingen. Nya tekniker inom plastikkirurgi fortsätter att utvecklas, både inom den rekonstruktiva delen av plastikkirurgi men även inom den estetiska delen. I den rekonstruktiva delen opereras skador och missbildningar, i Sverige görs detta framförallt på universitetssjukhusen. Inom den estetiska plastikkirurgin handlar de flesta ingreppen om att förbättra eller föryngra ett normalt utseende men även återställa efter graviditet eller viktminskning.
Gränsen mellan rekonstruktiv och estetisk plastikkirurgi är många gånger oklar då vi alltid eftersträvar bra estetik, tex genom att minska ärrens storlek, placera dem på ställen där de inte syns så väl och skapa bra symmetri. Samtidigt som funktion eller utseende normaliseras vid estetisk plastikkirurgi.
Funderar du eller någon du känner på att genomgå ett plastikkirurgiskt ingrepp är det viktigt att ta reda på vilka risker eller nackdelar som följer med ingreppet. Även om det inte innebär några större risker bör man väga positivt och negativt mot varandra. Ett enkelt sätt är att se två vågskålar framför sig och fylla vardera med fördelar, respektive nackdelar och väga mot varandra. I den ena vågskålen ska nyttan, dvs de besvären som finns läggas, i den andra ska förväntad förändring och risk läggas. Allt detta väger sedan olika beroende på vilket ingrepp det gäller, vilka förutsättningar som finns, kostnader i form av pengar, konvalescens och ärr.
Den kanske absolut viktigaste faktorn för om du blir nöjd är förstås förväntningarna. Om din kirurg ger dig en ärlig bild av vad du kan förvänta dig är chanserna att du blir nöjd mycket stora!
Att plastikkirurgi har blivit så populärt under de senare åren har förstås att göra med att riskerna med ingreppen har sjunkit. Hälsa, skönhet och välmående har också blivit en allt viktigare del i livet för de flesta. Det innebär att vågskålen med fördelar allt oftare väger tyngre än vågskålen med nackdelar.
Alla kirurgiska ingrepp innebär en viss risk, vi berättar och förklarar för att hjälpa dig men det är bara du som kan bestämma om det är värt det för dig!
Igår var jag inbjuden föreläsare på Jönköpings lymf- och lipödemförenings årsmöte. Lipödem beskrevs för mycket länge sedan och redan 1951 kom förslag på hur denna sjukdom skulle diagnosticeras. Trots detta är sjukdomen inte accepterad inom den offentliga vården i Sverige. Det är nästan enbart kvinnor som drabbas av lipödem och orsaken är fortfarande okänd. Igår var det många av kvinnorna som vittnade om hur styvmoderligt de blivit bemötta och behandlade inom vården. Säkert inte av elakhet i de flesta fallen utan troligen beroende på okunskap i kombination med dålig empatisk förmåga.
Lipödem är inte vetenskapligt studerat i någon större utsträckning och de studier som finns håller inte särskilt hög vetenskaplig kvalitet. De flesta är rörande överens om att fler och bättre studier måste genomföras. Tyvärr tar detta tid och många av dessa kvinnor lider både fysiskt, psykiskt och psykosocialt. De har svårt att hitta kläder som passar, kan ibland inte använda stövlar när de ska följa med sina barn ut i skogen på promenad, de har ont och kan få problem med snedbelastningar i knän. De studier som ändå finns visar att lipödemfettet är näst intill omöjligt att minska med kost och motion. Ofta finns dock inslag av övervikt som däremot kan påverkas genom en hälsosam livstil med bra mat och träning. Bassängträning upplevs ofta som behagligt. Kompressionsbyxor eller stödstrumpor kan ge lindring av smärta och kanske även minska mängden blåmärken men knappast förhindra utvecklingen av lipödemet. Stödstrumpor anses ha god effekt på lymfödem som kan förekomma samtidigt med lipödem.
Det finns en koppling mellan lipödem och östrogen och tillståndet startar ofta redan under tonåren men även i samband med graviditet. För många kvinnor är det naturligtvis mycket jobbigt i olika sociala situationer, depression och även anorexi förekommer. Troligen är det viktigt att få diagnos och hjälp tidigt innan övervikt och mer avancerade former av lipödem uppkommer. När konservativ behandling, såsom kompressionsbehandling, inte hjälper är det ofta fettsugning som står till buds. Volymen fett minskas vilket underlättar klädval och ofta försvinner eller åtminstone minskar smärtorna. Stumheten och tyngdkänslan i benen i samband med träning kan minskas.
Intervju med Karen Herbst om lipödem och Dercums sjukdom. I sin forskning har hon sett att lipödem och Dercums sjukdom, DD, liknar varandra, att vissa patienter har en kombination av sjukdomarna och att fetma är ytterligare en sjukdom som många patienter har. Forskning, utbildning och behandling av dessa sjukdomar kräver att detta tas i beaktan. Samtidigt som det behövs mer forskning om både sjukdomarna och behandlingsmetoder så understryker Karen Herbst att patienter måste erbjudas behandling, samt att de behöver erbjudas kombinationer av flera olika behandlingsmetoder då det är väldigt individuellt vad som är bäst för den enskilda patienten. Dr Karen Herbst, endokrinolog från USA, bor och arbetar i Tucson, Arizona. Hon är specialist i fettvävnadssjukdomar som lipödem och Dercums sjukdom. Hon forskar främst men leder även en mottagning med behandlingsprogrammet TREAT, Treatment, Research, Education for Adipose Tissue, det vill säga behandling, forskning, utbildning för fettvävnad, vid Arizona University. Hon är även en av forskarna i svenska TeamDercum.
Det som slår mig mest efter den här kvällen var hur jobbigt dessa kvinnor ofta upplever sin situation och hur hjälplösa de känner sig. De får av olika anledningar ingen riktig hjälp i den offentligt finansierade sjukvården men deras lidande är stort och det är inte mer än rätt att deras problem tas på allvar. Inte sällan har de blivit dåligt bemötta och med rent kränkande kommentarer av de som de sökt hjälp hos.
Vad som borde inrättas är ett multidiciplinärt omhändertagande med dietist, fysioterapeut, arbetsterapeut, personlig tränare, lymfterapeut och plastikkirurg. Med gemensamt engagemang skulle vi kunna göra stor skillnad! Vi ska göra vad vi kan genom vårt nätverk men hoppas att sjukvården snart hjälper alla de som inte har möjlighet att själva betala den vård som vi alla finansierar med vår skatt.
Under senaste månaden har det skrivits och rapporterats mycket om delade magmuskler, eller rektusdiastas, som det heter på medicinskt språk. Många kvinnor berättar om de besvär de har, framför allt svaghet i bål och rygg och inte sällan en putmage som upplevs psykologiskt jobbigt. Många får den oönskade frågan om de väntar barn igen…
Vid en graviditet eller kraftig övervikt delar ofta de raka bukmusklerna sig i medellinjen för att sedan förhoppningsvis dra ihop sig igen efter barnet är fött. Tyvärr är det inte för alla kvinnor som delningen drar ihop sig. Ibland är det fortfarande kvar en flera cm bred delning, diastas, efter graviditeten. Det är lätt att undersöka för en tränad plastikkirurg och behövs sällan några avancerade undersökningar.
För många kvinnor som har stor rektusdiastas kan en operation ge en starkare bål och bättre livskvalitet. Många berättar att de blivit starkare i magmusklerna som i sin tur avlastat ryggmusklerna vilket lindrat ryggvärk och trötthetskänsla i ryggslutet.
Operationen där musklerna sys ihop igen bör göras med ett lågt snitt som kan döljas under troskanten. För oss plastikkirurger är detta ett mycket vanligt ingrepp och kombineras ofta med att överskottshud tas bort. Det är glädjande att sjukvården nu börjat få upp ögonen för detta bekymmer som drabbar väldigt många kvinnor. Det är i dagsläget väldigt få landsting som erbjuder operation annat än i undantagsfall. Klart är iallafall att många kvinnor upplever en enorm skillnad i vardagen när de slipper gå och hålla in magen jämt och ständigt!
Vi är erfarna plastikkirurger och kan hjälpa dig genom de allra bästa metoderna för att korrigera en rektusdiastas.
För många är badsäsongen en plåga. Det vanligaste hindret för att klä av sig på stranden är komplex för den egna kroppen. Stora bröst – både hos kvinnor och män – kan vara ett skäl att behålla kläderna på.
