Laserbehandling: Vad är laser, hur fungerar det och vad kan behandlas?
Vad är laser?
Laser har blivit populärt som estetisk behandling, säger Susanne Mattebo som är klinikchef på Elite Clinic Beauty. Man kan behandla exempelvis pigmentfläckar och synliga blodkärl eller stimulera kollagenproduktion.
Text av: Lina Livian
Laser har gått från att vara en nischbehandling till något som erbjuds på många salonger. Samtidigt är konsekvenserna av en felaktigt utförd behandling inte särskilt roliga. Vi träffade Susanne Mattebo, klinikchef på Elite Clinic Beauty i Göteborg, för att prata om allt du behöver veta om laser som estetisk behandling: Vad det är och vad man kan behandla. Här kan du läsa mer om Laser hos oss på Elite Clinic
Vad är laser?
Laser står för Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation och är, extremt kortfattat, ljus i en enda specifik våglängd. Laser har blivit väldigt populärt som estetisk behandling, där man riktar det koncentrerade laserljuset mot en isolerad struktur i huden. Strukturen absorberar ljuset, omvandlar ljuset till värme eller till en tryckvåg – som i sin tur påverkar eller förstör strukturen, utan att skada vävnaden runt omkring.
På det här sättet kan man behandla exempelvis pigmentfläckar och synliga blodkärl eller stimulera kollagenproduktionen.
Laserbehandling i ansiktet
Bakgrund
Laser hade utforskats ett tag, men 1983 presenterade forskarna Anderson och Parrish något de kallade selektiv fototermolys; att man kan värma upp och påverka en mikroskopisk struktur i huden med laser, utan att skada vävnaden som omger den, förutsatt att följande tre saker stämmer samtidigt:
- Du har något specifikt du vill träffa som absorberar just det laserljuset bättre än vävnaden runt omkring; det specifika du vill träffa kallas kromofor och ljusets egenskap som matchar kallas för våglängd.
- Lasern är inställd så att värmen inte sprids till vävnaden runt omkring; detta kallas att du har rätt pulslängd.
- Energin är hög nog för att värmen faktiskt kan förstöra det du vill träffa, men inte högre; detta kallas energi eller fluens.
Senare har man utvecklat laser som inte nödvändigtvis bygger på att ljuset omvandlas till värme i lika stor utsträckning, utan istället till en mekanisk tryckvåg.
Kromoforer
Det ”mål” en viss våglängd absorberas av kallas för kromofor. Typiskt räknar man med tre kromoforer, och en fjärde som tillkommit i takt med nyare teknik:
- Melanin – pigmentet i hud och hårstrån.
- Hemoglobin – färgämnet i blodet, det som gör kärl och rodnad synliga.
- Vatten – finns i princip överallt i huden, och är målet när man vill åt vävnad i stort snarare än en specifik struktur.
- Talg (sebum) – siktar in sig på talg, den nyaste av de fyra.
En laser byggd för pigment är konstruerad för att melanin ska absorbera ljuset mycket bättre än allt annat i huden. En laser byggd för kärl är konstruerad likadant, fast för hemoglobin. Det är därför en och samma ”laserbehandling” aldrig är en och samma maskin. Apparaten måste vara byggd för just den kromofor du vill åt.
Våglängd och hur djupt lasern når
Våglängd handlar om hur djupt ljuset når innan det absorberas. Våglängd mäts i nanometer (nm). Ju högre nm-tal, desto längre våglängd, desto djupare når ljuset.
Kortare våglängder stannar av tidigt och stannar ytligt vilket är bra för ytlig pigmentering men sämre för djupare mål. Längre våglängder tränger djupare innan de absorberas, vilket krävs för till exempel djupare kärl eller hårsäckar som sitter flera millimeter ner i huden.
Pulslängd och energins påverkan
Pulslängd handlar om hur mycket värmen hinner sprida sig innan den kyls av, och därmed hur exakt skadan blir. Här finns en skala:
- Kontinuerlig/längre puls – mest värmespridning, används i ablativa lasrar där man har för avsikt att påverka ett större område.
- Nanosekundpulser (miljarddels sekund) – klassisk teknik för pigment och tatueringar, fortfarande till stor del värmebaserad.
- Picosekundpulser (tusen gånger kortare än en nanosekund) – så korta att energin i huvudsak spränger sönder målet mekaniskt, via en tryckvåg, snarare än att värma bort det. Det innebär mindre värme ut i omgivande vävnad, vilket gör tekniken mer skonsam, särskilt på mörkare hud.
Vad kan behandlas med laser?
- Pigmenteringar – solfläckar, pigmentering i huden efter skada eller inflammation och melasma (den senare beter sig dock annorlunda än övriga och kräver särskild teknik)
- Rodnad och kärl – laser kan användas för att minska synligheten på allt från spridd rodnad och rosacea till synliga blodkärl av olika storlekar.
- Ärr – laser kan användas för att minska synligheten av ärr.
- Akne och talgproduktion – nyare teknik som riktar sig mot själva talgkörteln snarare än symptomen.
- Hudstruktur och kollagen – med laser kan man behandla synliga porer, ärr och slapp hud genom att arbeta med en kollagenstimulerande laser där man antingen stimulerar huden underifrån eller aktivt skadar ytan för att tvinga fram ny hud
- Hårborttagning – den mest kända laserbehandlingen av alla där man riktar in sig på pigmenten i hårstråna för att reducera deras tillväxt.
- Tatueringsborttagning – laser kan användas för att ta bort tatueringar.
”De vanligaste indikationerna är pigmenteringar, kärl, olika typer av ärr och det vi kallar age well, alltså hudkvalitet över tid”, säger Susanne Mattebo.
Laser mot pigmentfläckar
”Med pigmenteringslaser ser du oftast ett bra resultat efter två till tre behandlingar”, säger Susanne Mattebo. Det avgörande är hur djupt pigmentet sitter, och det går att testa själv. De flesta pigmenteringar som inte är nya sitter djupare. Spänn ut huden och titta. Bleknar pigmentet bort är det ytligt och går ofta enkelt att behandla bort”, säger Susanne.
”Melasma beter sig dock inte som andra pigmenteringar och tål inte värme. Den enda lasern för melasma är picolaser. Pulserna är så korta att det inte blir någon värmeutveckling. Och har man problem med pigmenteringar ska man tänka på att inte använda rött ljus regelbundet hemma, genom LED-masker och liknande, då det kan ge mer melasma”, säger Susanne.
Laser mot acne
”Det finns en nyare laser som heter Aviclear, som har talg som målorgan. Man kan rikta lasern ner i talgkörteln som ett alternativ till medicinsk behandling mot akne. Det restartar systemet och hjälper talgkörteln att lugna ner sin produktion. Det används vid kraftig akne, men kan också talgreglera en oljigare hud”, säger Susanne Mattebo.
Priset är den stora skillnaden mot läkemedelsbehandling. Och som med all aknebehandling: Det kan bli sämre innan det blir bättre. ”En kur ligger på ungefär fyra till sex behandlingar och kan kosta runt 20 000 kr. Går du privat med isotretinoin landar du kanske på cirka 8 000 kr.”
Hur går det till när man använder laser?
Alla laserbehandlingar går till så att behandlaren använder en maskin som ”skjuter” ut laserstrålar mot det valda området i syfte att påverka eller förstöra. Laserljuset tränger ner i huden och absorberas av det specifika målet.
Vad spelar lasertekniken för roll?
Vilken laserteknik som används avgör vad du kan behandla. Här är det lite lustigt för många kliniker pratar om produktnamn när de pratar om laser: ”vi kör Aviclear”, ”vi har en Vbeam”, ”vi använder PicoWay”. Fråga hellre vilken våglängd och teknik maskinen bygger på. Det säger mer om vad den faktiskt kan göra än varumärket gör.
En laserbehandling beskrivs egentligen av tre val som läggs ovanpå varandra:
- Vilken kromofor är lasern byggd för? (Det bestämmer vad den kan behandla överhuvudtaget.)
- Om den är byggd för vatten: Är den ablativ eller icke-ablativ?
- Om den är byggd för vatten: Levereras energin fraktionerat eller inte?
De två sista valen gäller alltså bara vattenlasrar. En laser mot pigment eller hår har inget ”ablativt” läge — det begreppet finns bara i vatten-kategorin.
- Vilken kromofor är lasern byggd för?
Melanin (pigment, hår, tatueringar)
- Q-switched Nd:YAG (532/1064 nm) – pigment, tatueringar. Exempel: Spectra.
- Alexandritlaser (755 nm) – pigment, hårborttagning på ljusare hud. Exempel: GentleLase.
- Diodlaser (800–810 nm) – hårborttagning. Exempel: LightSheer, Soprano.
- Långpulsad Nd:YAG (1064 nm) – hårborttagning på mörkare hud, eftersom våglängden tränger djupt utan att absorberas av melaninet i omgivande hud.
- Picosekundlaser (532/755/1064 nm) – pigment, melasma, tatueringar. Exempel: PicoWay, PicoSure.
Hemoglobin (kärl, rodnad)
- Pulsed dye-laser / PDL (585–595 nm) – den äldsta renodlade kärltekniken. Exempel: Vbeam.
- Långpulsad Nd:YAG (1064 nm) – djupare kärl och kärlbehandling på mörkare hud, där PDL blir för riskabelt. Exempel: Cuteras varumärke Laser Genesis bygger på just den här tekniken, riktat mot rodnad, porer och mild hudförnyelse.
Vatten (hudstruktur, kollagen, ärr)
- CO2-laser (10 600 nm)
- Erbium:YAG (2 940 nm)
- Icke-ablativa lasrar som erbiumglas (~1440–1550 nm) och tuliumlaser (~1927 nm). Exempel: Fraxel, Clear + Brilliant.
Talg (akne)
- 1726 nm-laser. Exempel: Aviclear, Accure.
- Om vatten som kromofor: Ablativ eller icke-ablativ laser?
- Icke-ablativ laser värmer vävnaden utan att förånga den. Huden förblir intakt på ytan, medan värmen under ytan triggar kollagenbildning. Mindre dramatiskt resultat per gång, kortare återhämtning.
- Ablativ laser förångar vatten i cellerna och avlägsnar vävnad. Huden får en kontrollerad skada och läker som ett sår, med ny hud som resultat. Kraftigare effekt, längre återhämtning, högre risk.
CO2 och Erbium:YAG är alltid ablativa. Erbiumglas och tuliumlaser är alltid icke-ablativa.
- Om vatten som kromofor: Fraktionerad eller inte?
Fraktionerad laser handlar om hur energin levereras, inte om vilken teknik det är. Istället för att behandla hela ytan i ett svep levereras energin i tusentals mikroskopiska punkter med frisk hud kvar emellan, vilket ger snabbare läkning. De flesta vattenlasrar idag körs fraktionerat, både ablativa och icke-ablativa, men det är ett val, inte en självklarhet.
En ”fraktionerad CO2-laser” är alltså tre val i ett: Vatten som kromofor, ablativ, och fraktionerad leverans.
Vilka risker finns med laser?
”En laser i fel persons hand kommer med många risker. Det finns mer skada än nytta med all typ av laser om den hanteras fel”, säger Susanne. Här är Susanne väldigt tydlig, det lömska är fördröjningen:
”Man ser inte alltid skadans utveckling direkt. Det är lätt att tro att det inte hände något och köra på en omgång till. Tre dagar senare syns skadan. En djupare laser som hanteras fel kan skapa mer permanent ärrbildning, och den uppstår först när huden börjat läka.”
Alla risker med laser går tillbaka till samma grundproblem: Fel våglängd, fel pulslängd eller fel energimängd för den hud som faktiskt sitter framför lasern. Konsekvenserna spänner från lindriga till permanenta:
- Brännskador och ärrbildning, särskilt vid ablativ teknik eller för mörk hud med för aggressiva inställningar.
- Hyperpigmentering – ökad pigmentering efter en inflammatorisk reaktion, vanligast på mörkare hudtoner.
- Hypopigmentering – permanent förlust av pigment, ofta det svåraste att åtgärda i efterhand.
- Paradoxal hypertrikos – ökad hårväxt efter hårborttagning, vanligast vid för låg energi.
- Ögonskador – djupt penetrerande våglängder kan tränga igenom ögats vävnader och skada näthinnan, vilket är anledningen till att skyddsglasögon är obligatoriskt vid behandling nära ansiktet.
- Herpesreaktivering – ablativa behandlingar kan trigga utbrott hos den som bär på viruset, och förebyggs ofta med antiviral medicin innan och efter.
Vem får behandla med laser?
”Just nu får vem som helst behandla med laser. Jag skulle önska att alla som gör det hade en hudläkare på plats som delegerar behandlingarna, hos oss gör vi alltid en bedömning tillsammans med hudläkare innan vi behandlar”, säger Susanne. Regleringen har dock skärpts på senare tid, säger hon också.
”Sedan maj 2026 finns riktlinjer från Strålsäkerhetsmyndigheten om att man måste rapportera in vilken personal som är utbildad och vilka maskiner man har. Det är ett steg i rätt riktning.”
Vad ska man tänka på när man behandlas med laser?
- Följ alltid behandlarens råd och instruktioner, som är specifika för behandlingen du ska genomföra.
- Undvik UV-strålning både före och efter behandlingen.
En viktig detalj som få känner till: Hudens tillstånd vid behandlingstillfället spelar roll. ”Man kan inte jobba på döda hudceller på ytan eller på torr hud. Huden behöver vara återfuktad när man arbetar med kromoforen vatten”, säger Susanne.
När kan man inte behandla med laser?
Susanne räknar upp de tillstånd som gör att man som behandlare antingen avstår eller behöver särskild förberedelse inför behandlingen.
- Graviditet
- Amning
- Herpes
- Mörk hud
- Melasma
Laser för mörk hud
Melanin sitter inte bara i pigmentfläckar och hårsäckar – det sitter i hela epidermis, i olika mängd beroende på hudtyp. Det gör att melanin i huden konkurrerar med det faktiska målet om laserns energi, särskilt vid kortare våglängder som melanin absorberar starkt. Ju mörkare hudton, desto större risk att omgivande hud tar upp för mycket energi och skadas – brännskador, ärrbildning eller pigmentrubbningar. Av den anledingen passar inte alla lasersorter för personer med mörk hy.
Susanne Mattebo, expert på laserbehandlingar
Vad är laserbehandling?
Hur fungerar laser?
Är laserbehandling säker?
Vad kan behandlas med laser?
Finns det risker med laser?
